Studielån och studiemedel

I Sverige betalades det första studiestödet ut år 1919. Det motiverades då med att det skulle underlätta och möjliggöra studier för personer som ansågs ha begåvning men inte hade det ekonomiska kapitalet som krävdes för att kunna gå på de offentliga läroanstalterna. Den första personen som blev beviljad studiemdel var född år 1897 och hette Hjalmar Oskar Ahlberg. Studiestödet som mottogs på den här tiden handlade om 1 500 kronor per läsår, och återbetalningen skulle ske inom tio år.

En tid därefter skapades en särskild lånefond som riktade sig till universitetsstudier, och efter det tillkom även någonting som kallades för akademikerlån. Båda dessa studiemedelstyper bestod av lån som skulle återbetalas.

Bidrag baserat på situation

År 1945 infördes någonting som var helt nytt i Sverige på den tiden, nämligen behovsprövad studiehjälp. Detta bestod av stipendier, och behovsprövningen gjordes baserat på föräldrarnas ekonomi. För vissa grupper i samhället blev det även möjligt att ansöka o stipendier för att kunna resa till och från skolan, alternativt ha råd till inackordering. Detta kallades för landsbygdsstipendier och riktade sig till personer som var bosatta på landsbygden.

Det allmänna studiebidraget infördes år 1957 och summan för detta var 34 kronor varje månad. De som fick detta studiebidrag var ungdomar i åldern mellan 16 och 18 år.

Sammanslagning av myndigheter

1964 bildades CSN genom att de två myndigheterna Studiehjälpsnämnden och Garantilånenämnden slogs samman. Beteckningen för den nya myndigheten blev Centrala Studiehjälpsnämnden. Ett år senare, 1965, infördes det nya studiemedelssystemet som innefattade både bidrag och lån – vilket även det är samma system som används fortfarande. Samma år skapades det lokala studienämnder, vilka samtliga var självständiga. Deras uppgift var att bedöma huruvida studenter hade rätt till studiestöd eller inte, samt att betala ut studiemedel till de som studerade vid högskolor eller universitet och som hade beviljats studiestöd.

CSN:s huvudkontor var i början beläget i Stockholm, men flyttades år 1974 till Sundsvall. I samband med flytten ändrades även CSN:s namn från Centrala Studiehjälpsnämnden till Centrala studiestödsnämnden, vilket fortfarande är det officiella namnet för myndigheten. Huvudkontoret ligger även det kvar i Sundsvall.

Ny reform

Under år 1974 kom en ny reform som kallades vuxenstudiereformen. Denna reform gav vuxna möjlighet att studera på gymnasienivå i allmänhet, och på komvux i synnerhet. I samband med att denna studiemöjlighet infördes, infördes också ett vuxenstudiestöd som riktade sig just till dessa studerande personer. Vuxenstudiestödet var på samma nivå som summan personen hade fått ut som ersättning från a-kassan.

I syfte att kunna pröva vilka personer som skulle få vuxenstudiestöd beviljat så skapades det året därpå vuxenutbildningsnämnder i varje län som fick detta i uppgift. Både vuxenutbildningsnämnderna och studiemedelsnämnderna var självständiga myndigheter som själva beslutade om hur de skulle styras och hur de skulle utföra sitt uppdrag. CSN:s uppgift var att ansvara för de lokala studiemedelsnämnderna och deras handläggning av olika ärenden beträffande studiestöd.

Introduktion av hemutrustningslån

Från och med år 1991 började CSN ta hand om även hemutrustningslån. Hemutrustningslån är ett lån som personer kan ansöka om som gör det möjligt för utländska medborgare och flyktingar att ansöka om lån från CSN för att kunna köpa möbler och nödvändig utrustning till sitt hem.

1992 bildade CSN, studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna en gemensam myndighet – vilken kom att kallas för just CSN. CSN ansågs vara en mycket välfungerande myndighet.

Modernisering

I mitten av 1990-talet får CSN ett nytt IT-system, vilket gör att deras första hemsida kan lanseras. Det blir även tillgängligt med e-posttjänster och andra typer av elektroniska tjänster. Riksdagen driver under den här tiden en politik som fokuserar på kunskaperna i landet måste höjas. Detta gör att fler personer vill utbilda sig på högre nivå, vilket också gör så att CSN får en mängd nya kunder – närmre bestämt 170 000 stycken.

År 2001 genomförs en omfattande reform som påverkar studiestödet. Det innebar bland annat att vuxenstödet togs bort och att studiemedel blir det enda studiestödet som vuxna kan ansöka om. I samband med att vuxenstödet dras in så överförs vissa delar av det till studiemedelssystemet. Det handlade bland annat om att bidragsdelen blev högre för personer som gick en kort utbildning. Det beslutas också om en förändring när det kommer till återbetalning av studielån, och annuitetslånet införs. Annuitetslån är det studielån som finns i Sverige än idag. CSN öppnar under den här tiden även ett callcenter lokaliserat i Kiruna, där det anställs 100 personer.

Rekryteringsbidrag

2002 införs ett rekryteringsbidrag som syftar till att personer som har kort utbildning ska utbilda sig mer. Rekryteringsbidraget motsvarade mellan 100 och 122 procent av studiemedlet. Under år 2003 börjar CSN att omlokalisera sin verksamhet, där nästan hälften av deras kontor stängs ner och 150 personer sägs upp. Deras nya verksamhet lokaliseras i Kalmar och Visby.

Den tidigare åldersgränsen för att kunna få studiemedel höjs år 2006, från 50 till 54 år. Det införs även ett tilläggsbidrag för personer som är föräldrar och studerar. Rekryteringsbidraget kom här att avskaffas, och det allmänna studiemedlet kom att höjas med ungefär 300 kronor i månaden.

År 2010 höjs studiemedlet ytterligare, runt 400 kronors ökning i månaden. Preskriptionstiden som tidigare hade funnits på att återbetala inom tio år kommer att förlängas till 25 år. CSN börjar vid den här tiden även att jobba hårdare med att utomlandsstuderande ska återbetala sina skulder till dem. Det visar sig vara svårare än trott, då det saknas flera adresser till utomlandsboende och flera av låntagarna går inte att hitta. De lyckas dock få tag i en viss del av de utomlandsstuderande och kan därmed vidta rättsliga åtgärder som behövs för att få skulden återbetald. CSN ser även till att införa utökade kontroller i syfte att minska sannolikheten att råka göra felaktiga utbetalningar. Reglerna för vilka studieresultat som krävs för att få rätt till fortsatt studiemedel blir även strängare.

Fribeloppsgränsen förändras år 2011, och gör det möjligt för studerande att tjäna 30 000 kronor mer än förut utan att riskera att inte ha rätt till studiemedel. Lånedelen för studiemedlet höjs med cirka 500 kronor per månad och det blir möjligt att göra elektroniska ansökningar för att få studiemedel från CSN. Möjligheten till att ansöka om studiemedel via pappersblanketter tas i samband med detta bort.

Fler är någonsin som studerar

2013 är det fler än någonsin som studerar på högre nivå med studiemedel. Antalet personer beräknas vid den här tidpunkten vara runt 337 300 personer. Även antalet utomlandsstuderande som har studiemedel från CSN är rekordmånga.

Under 2014 höjs fribeloppsgränsen ytterligare med ungefär 30 000 kronor. Det införs även en lärlingsersättning för personer som studerar lärlingsprogrammet på gymnasiet. Åldersgränsen för att kunna ansöka om CSN höjs med två år: från 54 år till 56 år.

2015 höjdes studiemedlets lånedel med ungefär 1 000 kronor per månad. Det genomförs även vissa reformeringar när det gäller utomlandsstudier där det blir möjligt att låna till undervisningsavgiften i utlandet.

Studiestartsstöd är ett nytt slags studiestöd som införs för personer med låg utbildningsnivå. Detta sker år 2017 och är enbart ett bidrag.

Räntan på studiemedlet bedöms vara rekordlåg mellan åren 2017 och 2019.